Hej Else Beth, trevligt att du kunde ta dig tid och låta dig intervjuas.

Du har arbetat under lång tid inom Life Science-området. Hur började det?

Det startade med studier i BioTech, inom immunologi. Det var mycket intressant på sin tid. Efter ett tag gick jag vidare i mina studier och gick på Business school. Jag har faktiskt varit i Life Science-branschen i 30 år – otroligt när man tänker på det. Nu arbetar jag med styrelse, management, diagnostik och MedTech på alla kontinenter runt om i världen.

Närmast Else Beth, vad finns i din uppdragslista?

Jag sitter i styrelsen för Atlas Antibodies och så är jag advisor på flera andra bolag inom MedTech och Life Science. Tidigare var jag CEO på Euro Diagnostica och det är förstås därifrån jag känner er på Anchor Management.

Om vi tar BioTech, som ligger dig varmt om hjärtat förstår jag – vad står branschen inför?

BioTech är självfallet en väsentlig del av diagnostik och allt som händer där idag. T.ex. hur man utför man diagnoser remote – på avstånd från sjukhuset, men nära patientens dagliga liv – och hur gör man det optimalt för patienten. Och den viktigaste frågan – hur utför man detta med samma höga kvalitetskrav. Det är de stora viktiga frågorna som måste adresseras redan nu, säger Else Beth.

Det här berör också ett annat spännande område – Det som vi kallar health economics. Alltså total ekonomi för samhället – arbete och funktioner för att optimera för hela samhället ur ett Life Science-perspektiv. Till exempel, hur lång tid en patient är borta från jobbet eller om det finns synergieffekter som kan tas tillvara. Första frågan är vad som kan lyftas in till hemmet eller arbetsplatsen och hur det ska gå till. En totalekonomi för samhället, skulle man kunna säga. Här finns goda möjligheter till win-win, som jag ser det.

Vad behövs för att detta ska fungera enligt dig?

För att detta ska fungera behövs andra processer. Smidiga interfaces som ger det jag vill kalla convenience. Just convenience är själva nyckelordet idag. Då vi behöver skapa system för bättre diagnostik med krav på funktion, användning och återkoppling. Det är en ny disciplin som vi ser växa fram i en rasande takt. Det innefattar att faktiskt träna patienten, många patienter. Vi behöver bygga förtrolighet – en svår sak som självfallet inte går av sig själv. Betänk att det här gäller all personal som ska in i nya processer och förstå nya sätt att tänka och nya möjligheter.

Else Beth, ta ett exempel för mig så jag förstår.

Ja, ta analyser och mätningar. Där pratar vi mycket om livskvalité. Om du nu exempelvis har en kronisk tarmsjukdom. Där är det förstås en stor fördel om mätning, monitorering och analys kan se oftare, exaktare och nästan utan att det märks. Data sänds med mobilen, svar direkt. Det ger förstås ökad livskvalité för patienten.

En helt annan fråga. Else du som är från Köpenhamn, vad ser du som positivt i ett nordiskt samarbete?

Då generaliserar jag och säger jag att svenskar är mycket skolade på att diskutera och debattera på en bra nivå så att nya idéer kan genereras. Något som är essentiellt i mitt gebit. Danskar vill till slutresultatet. De bidrar med sin energi, vågar sticka ut hakan kort sagt. I samarbeten kommer man fort farm. Detta i samverkan med openminded svenskar som bidrar med input blir mixen betydligt mer än de enskilda delarna var för sig. Ta bara exemplet nerifrån mig med Öresundsbron. Så fort den fanns på plats uppstod en fantastisk dynamik med nya möjligheter till innovation, nya synsätt på the value chain – väldigt intressant att får vara del av.

En sista fråga. Vad har du på sängbordet just nu?

Jag är ju båtägare, så just nu en spännande bok om meteorologi. Moln, vindar, varför de uppstår och hur det hänger ihop. Men ännu mer spännande och intressant för vår framtid i världen och näringslivet är boken »Monsoon«, skriven av visionär Robert D. Kaplan. Jag rekommenderar verkligen att du läser! Tack ska du ha Else Beth, då kan vi se fram mot vår samverkan.