Möjligheterna med Internet of Things är många och det finns stora fördelar med att använda denna teknik. Då kan man fråga sig hur det kommer sig att det fram tills nu inte fått större genomslag. Rent tekniskt finns en del utmaningar så klart men det är inte där de största finns! De största finns istället kring kostnaden, informationssäkerhet respektive informationsägarskap. Så det är här som en verksamhet måste finna svar för att få till ett bra upplägg för sin IoT-satsning. Dessa utmaningar kan se lite olika ut men jag ska ändå försöka beskriva dessa nedan.

Kostnadsutmaningen

Det är lätt att börja med kostnadsutmaningen! En analys och beräkning på vad det kommer att kosta att bygga själva infrastrukturen måste göras. Låt mig exemplifiera nedan genom tidigare nämnt parkeringsplatsexempel. Kostnaden här består av att, vid varje parkeringsplats sätta givare med sändare som kan visa tillgängligheten. Sedan finns det också andra driftskostnader för att föra över informationen, driva och underhålla denna infrastruktur. Ja, detta måste fram som ett underlag för dessa kostnader kommer att påverka vad priset på denna tjänst kommer att vara. Hur prismodellen ska se ut behöver också bestämmas! Det finns ett antal modeller, t ex om priset ska baseras på hur många gånger tjänsten används plus en grundavgift eller ska det vara ett fast pris. I analysen måste det också finnas en uppfattning om vad informationskonsumenten är villig att betala. Åter till tidigare nämnt parkeringsexempel. I dagsläget kan kostnaden för att aktivera live-uppdatering av en GPS navigator vara upp mot c:a 500 SEK per år och denna parkeringstjänst är nog minst lika värdefull. Tjänstens innehåll i relation till priset behöver definieras. Om tjänsten ska innehålla hela navigator-funktionen eller är om det bara det sista biten som ingår måste klargöras. För att tjänsten ska fungera så behövs en uppkoppling, så ingår den eller inte? Sedan måste det klargöras vilka krav som finns på konsumentens utrustning i bilen för denna tjänst. För att vara säker på att tjänsten fungerar, kan det bli en kostnad för slutanvändaren för att uppdatera utrustningen.

Informationssäkerheten

Ett annat område med utmaningar är informationssäkerheten. Hur kontrollen ska ske av vilka som ska få tillgång till informationen måste sättas. Detta kan lösas genom någon form av prenumerationstjänst, vilket då kan styra vilka som får ta del av denna information. En analys behövs för att se om detta räcker för att undvika att andra kan komma åt denna information. Säkerheten bygger också på hur infrastrukturen ser ut och vilken teknologi som används, så informationssäkerheten måste tas med från första början när detta väljs. Från en konsuments vy så kan också informationssäkerhet vara att ha tillgång till information och då kommer täckning och stabilitet på informationsöverföringen in i bilden. Konsumenten förväntar sig att tjänsten, som denne betalar för, ska fungera. En annan faktor som påverkar säkerheten är att också mängden information som flödar ökar, vilket ställer sina krav.

Ägandeskap

Den sista stora utmaningen som tas upp här är vem som äger informationen. Det skulle kunna vara den som ger, den som lagrar/bearbetar eller den som konsumerar informationen. Detta måste definieras så att t ex en informationskonsument inte tillåts ”sälja” informationen vidare, vilket annars skulle kunna vara möjligt. Detta måste definieras i varje enskilt fall och om skäl föreligger kontrolleras.

Om en verksamhet då kan definiera svaren inom dessa tre områden väl, så finns goda chanser att en IoT-satsning kan ge många av de fördelar som det talats om runt Internet of Things!

Så var har man kommit längst med Internet of Things? Det tar jag upp i min tredje och sista del om IoT!